"Bästa julafton"
Hej!!
Bara jag som känner att jullovet verkligen behövs??
Att kunna göra PRECIS vad man vill har iaf jag saknat!
Något som händer på jullovet är ju ... JULAFTON eller julafton..
Jag hoppas såå mycket att alla jordens barn får en bra jul, där de kan leka med andra barn, äta alldeles för mycket godis, få en liten klapp men framförallt en dag där de kan känna sig trygga.
Jag vet att såhär kommer inte alla barn att ha det, tyvärr. För 30 miljoner av dem är på flykt.
När du sitter bredvid julgranen med dina kusiner och öppnar julklappar kommer ett annat barn att sitta i en fullproppad gummibåt över medelhavet.
När du sitter vid julbordet och äter mammas julbröd och farfars köttbullar så kommer ett annat barn sitta instängd på sitt rum med två alkoholiserade föräldrar gapandes utanför.
När din mamma slår in sista julklappen för i år så kommer en annan mamma att sitta gråtandes vid ett köksbord för att hon inte har möjligheten att köpa några klappar till sina barn.
Enligt mig så är julafton en högtid där världen speglar sitt "rätta jag". Alla orättvisor blir så klara att ingen människa kan missa dem.
Vissa har alkoholiserade föräldrar som inte tar sitt ansavar medans andra inte ens vet vart sina föräldrar befinner sig eller om de är vid liv.
Jag är VÄLDIGT lyckligt lottad då jag alltid har haft en bra julafton. Båda mina föräldrar har varit där och varit nyktra + friska, jag har fått ett fullt julbord framdukat varje år, under julgranen har det alltid legat paket och väntat på att bli öppnade. Trots detta så har jag ändå ganska lätt för att klaga, vilket jag hatar!
Förra året var jag sjuk: klagade, " jag gillar inte maten på julbordet", " oj vad lite paket jag fick i år" eller "fy vad ful tröja, bäst att jag ler och ser glad ut".
Vissa stunder så blir jag sååååå arg på mig själv, för vem är jag att klaga när jag faktiskt får vara omringad av min familj, mat på bordet och klappar. Vem är jag att klaga när sååå många andra barn har de 1000ggr "värre" än mig?
När jag tänker för mycket såhär så får jag nästan stanna mig själv lite och inse att "jag har det så jävla bra och jag ska vara så tacksam för allt jag har".
Samtidigt som det cirkulerar i mitt huvud så vill jag också få fram att det är "okej" att klaga om jag är sjuk på julafton och det är okej att inte tycka om julmaten speciellt mycket. För ska jag vara ärlig så vet jag ju inte så mycket värre. Visst så hade någon nära kunnat gå bort, men jag tror att ni förstår vad jag menar.
Så det jag vill får fram är alltså att man ska vara tacksam för det man har, men att det är okej att klaga ibland. Så länge det inte går till överdrift.
JUST DET!! Glöm inte att ni kan hjälpa barn på flykt genom att köpa några av era julklapp på UNICEF.se (klicka på "julklappar som räddar liv") eller ge föräldrar som inte har råd att köpa julklapppar en chans att överraska sina barn. (Detta kan du göra på massa olika sätta och vad jag vet så finns det organisationer just för detta i olika län)
För hur mycket vi än vrider och vänder på det så tror jag att de flesta föräldrar vill ha möjligheten att ge sitt/sina barn en julklapp att öppna på julaftonsmorgon. Lyckan som föräldararna får av att se barnens glittrande ögon tror jag är obeskrivlig!
Uppskatta det du har runt dig och ha en bra morgondag.
// Hannah :)